Annons:
Tidningen SVENSK DAMFOTBOLL
Kronogatan 23 A, 462 30 Vänersborg
Tel. 0521-131 70
Email: redaktionen@svenskdamfotboll.se
Till startsidan...
Svensk Damfotboll (SDF) - är en specialtidning om tjejfotboll som utkommer som papperstidning åtta gånger om året. Drygt 70 sidor per nummer! Vi bjuder på spännande läsning om landslaget, intressanta cuper och träningsläger. Tidningen har också en unik profil genom att skriva om såväl Allsvenskan ända ner till div. III. Tidningen startade 1989. 2014 innebär Årgång 26! Hemsidan, svenskdamfotboll.se, har funnits sedan september 2004. Så den digitala vägen firar vi med andra ord 10 år i år. I vårt exklusiva Artikelarkiv här nedan kan ni se samtliga artiklar från starten 2004. Bästa sättet att snabbt komma i kontakt med oss är att sända ett E-mail till den adress som står uppe i det blå fältet. Klicka bara på adressen så kommer ni direkt till ert mejlprogram. Under Senaste nytt bjuder vi på nyheter både från oss själva men även från andra tidningar och våra radio och TV-kanaler.
  Till startsidan »  Lyssna på radiosporten » Nyhetsbrev » Artikelarkiv » Onsdag, 01 Oktober 2014 Tid: 07:56
  SDF:s chefredaktör Urban Emilsson kommenterar Sveriges förlust mot England och analyserar Sveriges VM-chanser. Se inslaget» PRESENTERADE KLUBBAR - Svensk Damfotboll har funnits sedan 1989. Här ser vi en unik redovsning över vilka klubbar vi har skrivit om» FACEBOOK - besök gärna vår FB-sida där det också står mycket intressant att läsa om damfotbollen. Läs mer» NOSTALGI - se härliga bilder från den oerhört dramatiska VM-finalen 2011 mellan Japan och USA
i Frankfurt. Läs mer»
 

Sök artikel
 Titel
 Datum

(dd-mm-yyyy)

Kategorier
 Senaste nytt
 EM-slutspelet i Sverige 2013
Läs våra EM-krönikor och om Sverige samtliga matcher i EM.
 OS-fotbollen i London 2012
Här kan ni läsa om Sverges matcher i OS.
 VM-slutspelet i Tyskland 2011
Läs om VM-slutspelet i Tyskland och ta del av många härliga bilder.
 EM-slutspelet i Finland 2009
Här kan ni läsa utförliga referat från Sveriges matcher i EM-slutspelet. Ett slutspel som pågår under tiden 23 augusti till 10 september.
 VM-collage från Tyskland 2011
Här kan ni så vår fotograf Jan Fleischmanns fantastiska bilder från VM i Tyskland.
 VM i Kina 2007
Läs om tillbakablickar från senaste VM-turneringen, suveräna Tyskland, mästerliga Marta och utförliga referat från Sveriges samtliga matcher i VM.
 Damfotbollens historia
Läs om den dramatiska utvecklingen inom damfotbollen och det stora genombrottsåret 1973.
 Tjäna pengar till resan
Här tipsar vi om några bra och seriösa företag som är suveräna att anlita när ditt lag snabbt vill få in pengar till cupresan eller träningslägret.
 Omröstningar
Här kan ni se vad läsarna på svenskdamfotboll.se tycker.
 Prenumerationsservice
Här kan ni prenumerera på tidningen, läsa vad som händer i kommande nummer, få svar på viktiga frågor och även titta i backspegeln på tidigare nummer.
 Tidn Svensk Damfotboll
Här kan ni se en kavalkad av vad som tidningen Svensk Damfotboll erbjuder. Alltifrån att sända bildmaterial till tidningens historia.
 Tips om Bra Träningsläger
Vi ger er utmärkta tips om bra och effektiva träningsläger med alltifrån kostnader till allt man vill veta om man ska åka på träningsläger.
 Spelar- och ledarporträtt
Stora spelare och ledare inom svensk tjejfotboll porträtteras utförligt och ingående.
 Tillbalablickar
Här kan ni ta del av tillbakaklubbar inom landslagsfotbollen på damsidan

Arkiv
September 2014
Juli 2014
Juni 2014
Maj 2014
April 2014
Mars 2014
Januari 2014
December 2013
November 2013
Oktober 2013
Augusti 2013
Juli 2013
April 2013
Mars 2013
Februari 2013
Januari 2013
December 2012
Oktober 2012
September 2012
Augusti 2012
Juli 2012
Juni 2012
Maj 2012
April 2012
Mars 2012
Februari 2012
Januari 2012
Oktober 2011
September 2011
Juli 2011
Juni 2011
Maj 2011
April 2011
Mars 2011
Februari 2011
Januari 2011
December 2010
November 2010
September 2010
Augusti 2010
Juli 2010
Juni 2010
Maj 2010
April 2010
Mars 2010
Februari 2010
Januari 2010
December 2009
November 2009
September 2009
Augusti 2009
Juli 2009
Juni 2009
Maj 2009
April 2009
Mars 2009
Februari 2009
Januari 2009
December 2008
November 2008
Oktober 2008
September 2008
Augusti 2008
Juli 2008
Juni 2008
Maj 2008
April 2008
Mars 2008
Februari 2008
Januari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
September 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Juni 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
December 2006
November 2006
Oktober 2006
September 2006
Augusti 2006
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
Oktober 2005
September 2005
Augusti 2005
Juli 2005
Juni 2005
Maj 2005
April 2005
Mars 2005
Februari 2005
Januari 2005
Oktober 2004
September 2004

  Leta i vårt artikelarkiv!

Poll ID 0 does not exist.

PRENUMERERA på Svensk Damfotboll. Du får åtta välfyllda nummer för endast 440 kronor (inkl. moms och porto).


Sök på Internet eller
Svensk Damfotboll
Skriv in ett sökord:

Välj sökalternativ:


 Föregående    Nästa

Ulla-Karin Rönnlund där har ni landets vassaste målvakt!
Publicerad 2009-02-22E-posta till bekant    Skriv ut

Det kommer mellan varven fram en del riktig talangfulla på målvaktssidan. En av dessa som har gått långt och blivit såväl svensk mästarinna flera gånger om samt landslagsmålvakt heter Ulla-Karin Rönnlund (Thelin som flicka). Hon vaktar målet för suveräna Umeå IK.
Redan som mycket ung, i 13-årsåldern, spåddes hon en lysande framtid. Hon levde successivt upp till det också. Men även när man nått karriärens topp, så kan man få andra tankar. Det fick Ulla-Karin.
– Plötsligt - efter andra SM-vinsten 2001 - så blev jag fruktansvärt less på träningar, matcher och långresor. Jag kastade bildligt talat in grejerna i garderoben, fast besluten om att nu fick det vara nog. Jag såg inget som kunde få mig på andra tankar. Efter fem år träffade jag dock 
SVÅR SITUATION - Ulla-Karin Rönnlund och Mama Yamaguchi är här i kamp om samma boll i Women's Cup-matchen mot Lyon.
gamla lagkamraten Maria ”Berka” Bergkvist på hennes arbetsplats. Hon blev ”boven” som till slut fick mig på andra tankar. Det förde med sig att jag gjorde comeback 2007, berättar Ulla-Karin med efternamnet Rönnlund sedan 2004.
Det var inte bara det att Ulla-Karin och Umeå IK vann SM-tecknen 2001 - hon var även landslagets sista utpost.
..
Vad sa man när du förklarade att det var färdigspelet?
– Jag chockade nog många. Kanske mest mig själv! Förstår om man då funderade över hur det stod till med mig och varför jag så tvärt tog beslutet att bara lägga av med fotbollen. Undrar vad man sa i landslagsledningen? Det har jag aldrig fått klart för mig och vet inget om, fortsätter Ulla-Karin det drastiska med att bara sluta.
– Jag bestämde mig dock inte bara över en natt att sluta. Det växte, eller värkte fram, kan man säga. Tyckte att jag själv hade för stora krav på mig. Sedan blev det inte ett dugg roligt att åka till träningarna. Jag tvingade mig, mer eller mindre, igenom dessa under andra seriehalvan 2001. Sedan var allt resande väldigt tröttande. Jag kände mig vilsen, ur form, utpumpad och inte mycket klaffade. Jag fick skärpa mig ordentligt under matcherna vi spelade. Ja, det var på sätt och vis en omtumlande tid kring allt det som hände och det beslut jag tog, säger hon vidare.
Ulla-Karin började tänka i helt andra banor.
Under fem säsonger beträdde hon inte en fotbollsplan utan ägnade tiden åt mycket annat. 2004 blev ett mycket minnesrikt år. Då hade hon träffat sin Jonny, sedan en tid tillbaka, blivit gravid, fött första barnet, en flicka som heter Moa och hunnit gifta sig. Året 2004 glöms inte i första taget.
– I samband med bröllopet döptes också Moa. En dubbelt lycklig dag att minnas för resten av livet, kommenterar Ulla-Karin.
 
– Maria är ”boven”
Hoppar vi sedan fram ytterligare till 2006, så hände detta:
– Vi var och handlade i en affär (Clas Ohlson) där tidigare klubbkamraten Maria Bergkvist, som gjorde landslagsdebut 2006 i sin tur, arbetade. Hon kom då fram till mig och sa, att ”nu ska du komma tillbaka till UIK igen och bli vår målvakt”. Trodde hon skämtade, men det visade sig att hon var fullt allvarlig. Klubben behövde en målvakt. Eller fler att välja mellan, kanske är rättare sagt. Det är alltså ”Berka” som är ”boven” och som fick mig till att börja spela igen.
Däremot har inte Maria Bergkvist, som var en av landets allra bästa backar under sin UIK-tid och landslagsspelare, själv gjort comeback. Hon har en för svår skada för det. Men Ulla-Karin lyckades övertala. Det tackar UIK för idag! 
– Efter några dagar kontaktade Roland ”Rolle” Arnqvist mig. Vi träffades och kom överens om villkoren och att jag skulle göra comeback. Det var strax före jul. Givetvis hade mannen där hemma i huset och jag haft en ingående överläggning innan jag sa ja till UIK. Ja, så blev det att jag började träna igen.
– Sammanfattningsvis kan jag säga, att det var otroligt jobbigt. Jag hade ju varit ”frånvarande” ur truppen i fem år och då går det sannerligen inte som en dans att komma i form snabbt igen. Det tog verkligen sin tid, skrattar Ulla-Karin Rönnlund.
..
Om vi går bakåt i tiden nu till när Ulla-Karin växte upp och började intressera sig för idrott, så blir frågan: vad tyckte du var roligt att testa i de åren?
– Jag hade tre grenar som intresserade mig alldeles speciellt: fotboll, bandy och ishockey (spelade med pojkar!). I skolan blev det även bordtennis under tre års tid. Var t ex med i den landsomfattande tävlingen ”Bästa 4:an” som den hette. Pingis spelade jag ungefär tre år efter det och blev länsmästarinna ett par år.
ULLA-KARIN - och Zlatan prisade spelare på Fotbollsgalan.
– Jag gick mest in för fotbollen. Jag tränade mycket med mina bröder Mikael och Lennart liksom mina systrar Eva-Karin och Anna-Karin. Lennart var för övrigt tränare för det flicklag som jag spelade i. Till det ska läggas att det senare blev pappa Lars som tog över efter honom. Vi systrar var faktiskt riktigt bra i fotboll, vill jag påstå. I ungdomen var jag dock mest utespelare för det roade mig på den tiden. Jag var toppforward med rätt att göra så många mål som möjligt i varje match.
Det här med bandysporten då?
– Det var en riktig rolig sport, måste jag säga. Jag spelade till slut allsvensk bandy, på elitnivå alltså, med Härnösands AIK, så nog har jag provat på en del alltid.
Man träffar verkligen huvudet på spiken med att säga, Thelins var en riktig idrottsfamilj!
 
Blev A-lagsmålvakt
under en uppvärmning!  
Hur kom det sig att du blev målvakt till slut?
– En ganska rolig sak ligger bakom det. Jag skulle värma upp inför en match med flicklaget som jag spelade i som anfallare. Samtidigt fanns A-laget på planen och tränade. De ropade och sa att de behövde någon som kunde stå i målet som de kunde skjuta på. Jag ställde mig mellan stolparna och lyckades väl göra en del ganska bra räddningar.
– Efter vår match kom A-lagets tränare fram till mig och sa, att han ville ha mig som målvakt i nästa match. Det rörde sig om div. III. Och så blev det också. Från flicklaget som 12-åring till representationslaget med andra ord. Det kunde jag ju aldrig inbilla mig när jag ställde mig i målet under den där träningen, berättar Ulla-Karin Rönnlund.
Som uppflyttad i damlaget fick hon sedan vara med om att vinna serien och ta steget upp i div. II, vilket givetvis var stort för lagets yngsta medlem.
I den här vevan kom också något år senare detta med landskapslaget in i bilden. Bl a var Ulla-Karin med på det stora Junsele-lägret och blev specialstuderad av de som ansvarade för länslaget.
– Pappa frågade mig om jag ville åka till Junsele och jag sa ja till det. Föreningarna fick själva ta ut tre, fyra spelare och anmäla dessa. Nästa steg då blev ju att komma med i länslaget och om man hade tur också få åka till Halmstad och Elitflicklägret. Jag blev en av dessa 16 och det innebar en stor upplevelse för mig som 15-åring att få den chansen. Ännu bättre kändes det ju när jag blev nominerad i ”All Star Team” där nere i Halland. Efter det rullade det bara på, säger Ulla-Karin.
..
Nästa steg blev spel i Cup Kommunal för Ångermanland.
– Det var 1993 och även det blev ett oförglömligt år för laget och mig. Precis allt fungerade genom hela den långa turneringen med flera kval för att komma vidare till själva slutspelet, som arrangerades av Upplands Fotbollförbund i Östervåla. Det blev idel segrar och rätt vad det var stod vi där i final och skulle möta jättefavoriterna från Skåne. Finalen gick senare på Enavallen i Enköping.
– Även om man i de andra lagen tyckte att vi hade varit mycket duktiga och spelat bra, så var det ändå inte många som trodde att vi skulle ha en chans att ”fälla” Skåne och lägga beslag på segern. Men det var precis vad som hände! Vi svarade för en jättefin laginsats, den bästa på två säsonger, där alla kämpade något otroligt under hela matchen.
– Vi vann med 3-1 och var givetvis enormt glada över att vi hade lyckats ställa till en storskräll i turneringen. För Skåne blev det säkert en chock att de inte klarade av att besegra oss, lilla Ångermanland, skulle jag tro, berättar med stor inlevelse Ulla-Karin.
 
Flera SM-vinnare
med UIK - sju år senare
I det förlorande laget fanns namn som t ex Therese Sjögran och målvakten Caroline ”Carre” Jönsson, vilka senare blivit etablerade A-landslagsspelare. I Ångermanlands lag återfanns flera spelare som sedan vann SM-guld med Umeå IK sju år senare. Bland de mest kända är förutom, Ulla-Karin själv, även Frida Östberg, Maria Bergkvist och Linda Dahlqvist. Samtliga i denna kvartett spelade även sedermera i landslaget. Av dessa fyra återfinns nu enbart Ulla-Karin på fotbollsplanen 2009.
Totalsegern innebar Ångermanlands första någonsin i den årliga turneringen, vilket var en extra fin ”fjäder i hatten”!
Därefter blev det samma år, som ”extra lök på laxen”, debut i Flicklandslaget för detta stora målvaktslöfte, som bara gick från klarhet till klarhet. Det kan vi vittna om som på den tiden såg henne i aktion, en ”målis” som det var väldigt svårt att överlista.
Ulla-Karin minns inte varken motståndare eller resultat i sin första landskamp någonsin. Så här var det dock:
Sverige mötte Danmark hemma i halländska Genevad och matchen slutade oavgjord 2-2. Sammanlagt spelade Älandsbro-spelaren fem F16-kamper. Senare samma år vann man Nordisk Flickturnering i Holland.
 
Vandringen
uppåt börjar
Vad blev då div. II-keeperns nästa steg i utvecklingen?
– Hemma i Älandsbro AIK var det mycket bra gjort av oss att klara oss upp till div. II. Högre har damlaget inte spelat där. Idag är man långt nere i seriesystemet, tyvärr. Inför säsongen 1996 fick jag erbjudande om att gå över till Bollsta IK (utanför Kramfors) och spela i div. I Norra, som det hette på den tiden. Bollsta var en s k ”runner upp” då. Det var en bra lag vi hade som hävdade sig verkligt bra i toppen på ”ettan”.
– Under mitt första år i ”ettan” kom vi i BIK någonstans i mitten av sluttabellen. Bättre gick det dock året efter. Den stora favoriten, 1997, hette ju Umeå IK som hade stora planer för framtiden. De skulle bara ta steget upp till Allsvenskan för första gången. Det lyckades de också med. Vi i Bollsta fick finna oss i att bli tvåa, vilket i och för sig var en sensation. Jag kommer inte ihåg hur de två matcherna mot UIK slutade däremot. Förmodligen fick vi stryk, annars skulle de väl finnas kvar någonstans på näthinnan, menar Ulla-Karin Rönnlund.
För att summera dina framgångsrika ungdomsår, finns det någon eller några tränare du särskilt vill tacka för hjälpen framåt och uppåt i karriären?
– Givetvis pappa Lars som betydde väldigt mycket. Det var ju honom jag första gången följde med till fotbollsplanen där jag fann lusten för sporten. Han var en duktig tränare och hjälpte mig framåt steg för steg. Finns även en annan som också är värd mycket beröm och det var min första målvaktstränare. Han heter Andreas Linné. Han var militär så han höll bra ordning på mig och körde hårt. Ett tredje namn blir Lars-Åke ”Bäckis” Bäckström som också var tränare där hemma. 
 
Umeå IK nästa
Talangscouterna i Umeå IK hade naturligtvis också upptäckt vilken stor talang Ulla-Karin var mellan stolparna och var inte sena att ta kontakt och komma med ett kontraktsförslag.
Funderade du länge på om du skulle ta även det steget?
– Nej, det gjorde jag väl inte. Blev lite av familjeråd i hemmet och alla tyckte att det fanns all anledning att försöka i Allsvenskan. När möjligheten yppades. Man får inte så många sådana chanser här i livet.
Gick du rakt in i Umeå IK och blev förstamålvakt?
– Jo, så var det. Den andra målvakten då i klubben hette Magdalena Åstrand. Under träningsmatcherna stod vi i princip varannan match, men när det blev seriespel så var jag förstemålvakt. Det blir väl alltid så när man kommer till en klubb att man får spela från början, när de satsar på en, kommenterar UIK-keepern hur det var den gången.
När väl Umeå IK senare hade funnit sig tillrätta i Allsvenskan så kom också första seriesegern år 2000 och med det kunde man titulera sig svenska mästarinnor. Allt under den fulltaliga publiken på Gammliavallen och dess enorma stöd. Heller inte att förglömma sponsorernas stora betydelse i sammanhanget.
De senare blev med framgångarna för laget allt fler och allt större summor kom klubben till del med anledning av de duktiga spelarnas fina kvaliteter på planerna runt om i landet.
Den PR som damlaget gjorde fick också stor betydelse för kommunen Umeå, ska tilläggas, något som har hängt i under 2000-talets första åtta år.
 
Landslagssidan - även
målskytt och matchvinnare
Ulla-Karin blev också en väldigt flitigt anlitad målvakt i det som då benämndes U20-landslaget.
Där debuterade hon för övrigt den 11 november 1993 i en bortamatch mot Portugal i Faro. Sverige vann matchen med klara 3-0 och Ulla-Karin stängde igen sin kasse och lät ingen boll smita in. 1995 blev även det ett minnesvärt år för henne i så måtto att hon då gjorde mål som utespelare! Denna fullträff kom i finalen i Varna Cup, Bulgaren, mot Ukraina. Orsaken till att hon fick agera utespelare var att många spelare insjuknade. Det var magsjuka som plötsligt grasserade. Med nöd och näppe fick blågult ihop 11 spelare och kunde genomföra matchen. Svenska målet vaktades av Eva Larsson (Jitex BK).
I den 59:e minuten rasslade det till bakom den ryska målvakten och det sedan Ulla-Karin fått på ett bra skott. Målet blev matchens enda dessutom och för det hon blev ordentligt firad efteråt.
Sverige deltog för övrigt i flera turneringar i Bulgarien med U20-landslaget. Ytterligare en slutseger fick Ulla-Karin uppleva i Varna Cup.
 
Debuterade i Göteborg
När vi ändå är inne på landslagsavdelningen, så kan vi tala om att Ulla-Karin debuterade i A-landslaget första gången, av sex, den 10 oktober 1998 i Göteborg mot Norge. Blev förlust med 0-2 (0-2), men det var inte hennes fel - för hon stod i den andra halvleken!
Övriga A-kamper är dessa: 19 augusti 1999 i Jönköping; Sverige-Danmark 4-0, 29 september 1999 i Umeå: Sverige-Frankrike 2-2, 13 januari 2000 i Australien: Sverige-Tjeckien 2-0, 8 september 2000 i Australien: Sverige-Norge 2-1 samt 10 juni 2001 i Linköping: Sverige-Kanada 5-2.
Under tre hela kamper vaktade Ulla-Karin svenska målet och det var de två 1999 samt den första år 2000. I övrigt rörde det sig om första eller andra halvlekarna mellan stolparna.
Vad minns du idag från din första A-landskamp?
– Jag kan se den framför mig. Jag var ordentligt nervös när jag fick debutera i den andra halvleken vid underläge 0-2. Tyckte jag kom in i matchen rätt bra eftersom jag fick en del att göra. Efter några riktigt bra räddningar, om jag får säga det själv, så var allt under kontroll. Blev en skön match för min del. Jag lämnade planen nöjd med mina insatser, säger Ulla-Karin.
Så går vi framåt i tiden igen.
 
– Kärleken
kom först
Efter andra raka SM-titeln 2001 kom ett för klubben UIK, tränaren Richard Holmlund och lagkamraterna, inte minst, ett rent sensationellt negativt besked från Ulla-Karin, nämligen att hon skulle sluta. … och kasta in trunken längst in i garderoben där hemma.
– Jag beslutade mig för att helt lämna fotbollen, som plötsligt bara kändes som en belastning. Jag blev otroligt less på allting. Det blev bland annat en pina att träna.
– När jag talat om hur jag kände och mådde, så blev det bara skönt inombords. Jag behövde verkligen ett break. Ingen hade då kunnat få mig att ändra mig. Det sägs ju att man ska sluta när man är på topp och det gjorde jag då, betonar UIK-keepern - och skrattar.
Hon följde givetvis hur det gick för laget under de följande fem åren, det kunde hon inte gärna undgå. Hon såg också flertalet matcher.
2004 blev det giftermål för Ulla-Karin med sin Jonny. Samtidigt med bröllopet döptes också det första barnet av idag två, dottern Moa.
– Kärleken gick före fotbollen. Det blev husköp och allt kring detta med att bilda familj, så det blev en ny livsstil för min del.
Om hur det gick till när Ulla-Karin gjorde comeback berättade vi om tidigare. Hon tillägger:
– Man är inte sämre utan att man kan ändra sig, säger hon och skrattar på nytt. Det blev återigen bara roligt att ägna sig åt fotbollen. Bättre kan jag inte beskriva det. Nu trivs jag och allt leker. Det har de senaste två åren stämt bra och vi har tagit två nya SM-guld och bevisat att vi varit och är allra bäst.
– Min man och jag diskuterade igenom det nya uppkomna läget och han tyckte jag skulle göra comeback. Det är dock lite synd om honom för nu får han dra det tyngsta lasset hemma med barnen och allt annat, men det fungerar väldigt bra, säger fru Rönnlund.
 
Andrée är bäst!
Vad tycker du är din styrka och svaghet?
– Det förstnämnda är väl att jag läser motståndarnas spel på ett tillfredsställande sätt och befinner mig på rätt ställe i rätt moment. Eftersom jag varit utespelare en gång så är jag ganska bra med fötterna. Svagheten vill jag definitivt inte tala om. Den behåller jag för mig själv.
Vad är ditt betyg på din före detta tränare Andreé Jeglertz (nu på herrsidan i Djurgården)?
– Han är den absolut bästa jag haft. Ingen diskussion om det. Han är bra på att prata och peppa oss liksom han har mycket bra träningar under stor variation varje gång. Jag anser att han skulle passa perfekt som förbundskapten! Vill också ge en eloge till vår målvaktstränare som heter Patrik ”Putte” Nordström, svarar Ulla-Karin.
Du vaktar ju målet i landets bästa klubblag. Kan inte det bli lite enformigt emellanåt eftersom du inte får så mycket att göra?
– Det kan bli lite halvtråkigt ibland, men då gäller det verkligen ändå att hålla full fokus på vad som händer. Jag kan aldrig slappna av. Jag spelar vanligtvis långt ute och finns tillgänglig om det slås bakåtpass för att komma ur trassliga och svåra situationer.
Du gjorde ett viktigt mål under säsongen. Berätta?
– Det var mot Djurgården som jag var uppe i deras straffområdet vid en hörna i 93:e minuten och genom att kasta mig fram så lyckades jag sparka in 2-2-målet, vilket för mig kändes nästan som en seger. Det var en verklig höjdare.
..
Är väl nästan onödigt ställa frågan om det var rätt lag som vann SM förra året?
– Det gäller att vara bäst under 22 spelomgångar och det visade vi lite tydligare än våra motståndare. Sedan ska erkännas, att vi varit lite upp och ner vissa gånger i år och gått på några nitar. Vi var alltså inte på topp hela säsongen igenom.
– Jag tycker emellertid att det är roligt att det blir jämnare och jämnare i tabelltoppen år för år. Så hårt som det varit denna säsong har det väl aldrig varit. Det är bra för damfotbollen!
Vad är det som gör UIK till ett så gediget klubblag? Är Marta det rätta svaret?
– Det är hela lagets stronga arbete i varje match. Alla kämpar för fullt tillsammans. Marta år en oerhört viktig kugge, men bara en av 11 i laget. En spelare gör inte ett lag! Under träningar är det matchtempo och full fokus. Lite tuffa tag är det emellanåt och vi skäller lite på varandra. Alla vet att varje match är svår. Jag tycker det är detta sammantaget som gör oss så starka, blir Ulla-Karin Rönnlunds sista svar.
Det blir tuffare nu för UIK att bevara titeln "landets bästa lag" när spelare som Marta, Johanna Frisk och Frida Östberg, försvunnit. Alla tre till proffslivet i USA. Marta och Johanna till Los Angeles samt Frida till Chicago. Men, trots det, så siktar Ulla-Karin och UIK på att vinna sitt åttonde SM-guld 2009.
Stenåke O. Walltin

Fakta om Ulla-Karin Rönnlund
Ditt fullständiga namn: Ulla-Karin Rönnlund (född Thelin)
Smeknamn: ”Ulli”
Född när och var: 19 februari 1977 i Härnösand
Yrke: Jag har tidigare Arbetat hos Selga, elgrossist i Umeå. Men från och med i år är jag fotbollsspelare på heltid
Utbildning: Utbildad barnskötare
Bil: Volvo V70
Civilstånd: Gift med Jonny samt har barnen Moa, 4 år, och Jonas, 2 år
Längd och vikt: 173 cm - 68 kilo
Moderförening: Älandsbro AIK (Härnösand, Ångermanland)
Övriga klubbar: Bollsta IK (då Div. 1 Norra), Umeå IK
Meriter: A-landskamper: 6, U21: 24 (ett mål!), F17: 5. Med i VM-slutspelet i USA 1999, OS i Sydney 2000 och EM-silver 2001 (Tyskland vann med 1-0 efter Golden goal i Ulm). Fyra SM-tecken 2000, 2001, 2007 och 2008, Cupmästare 2001, 2002 och 2007, UEFA Women’s Cup: tvåa 2006/07 och 2007/08. Var med och vann Nordisk Flickturnering i Holland 1993 samt två turneringssegrar i Varna Cup (Bulgarien) under åren med U20-landslaget, som det hette då, U21 idag. I november månad på Fotbollsgalan pris som landets bästa målvakt.
Antal allsvenska säsonger: 6
Antal allsvenska matcher: 86 - varav 13 denna säsong
Antal allsvenska mål: 1 (mot Djurgården hemma under höstsäsongen i år)
Position i laget: Målvakt
Favoritlag i fotboll förutom UIK: Har inget. Hinner sällan titta på matcher på TV. Familjen går först och sedan fotbollen med Umeå IK
Manlig favoritspelare, svensk och utländsk: Har inga sådana
Kvinnlig favoritspelare: Marta - så klart
Andra sporter som du gillar: Bordtennis från ungdomen då jag vann DM några år i Ångermanland och beachvolley sommartid
Favoritmat - dryck: Allätare, men tacos och zingo om jag ska nämna något särskilt som smakar bra
FavoritTVprogram eller serie: Inget speciellt. Ser på det jag hinner
Favoritskådespelare: Mikael Persbrandt
Favoritmusikartist eller grupp: ”Allätare” även här. Gyllene Tider med Per Gessle håller dock i alla sammanhang!
Favoritsportkommentator: Klart bäst är Arne Hegerfors
Vad hinner du med på fritiden: Familjen och huset!
Beskriv dig själv med tre ord: Glad, positiv, lyhörd
Något som du ordentligt ogillar: Oärliga människor!
Bästa platsen du besökt: Huset och marken på Österbacka (Tavelsjö)
Drömsemesterort: Västindien
 
 
FOTNOT: På tal om att göra mål i motståndarnas målburar. I kvartsfinalreturen mot Arsenal Ladies hemma på Gammliavallen då UIK gjorde en formidabel insats och vann med 6-0 (första mötet vann Arsenal med 3-2) så satte Ulla-Karin in straffen som innebar 6-0. Detta i den 73:e minuten. Hon slog snyggt in bollen i målvaktens vänstra kryss. Nu väntar semifinaler och final under våren och försommaren.
 


Powered by Comdev News Publisher

Aktuellt

Malmö är bäst!
2014-09-25

Grattis! FC Rosengård som efter gårdagens seger mot Kopparbergs/Göteborg FC vann SM-guld.


/
idrottsplats.se.gif
 
Redaktion: Tidningen
SVENSK DAMFOTBOLL
Kronogatan 23 A
462 30 Vänersborg 
  Telefon:
E-mail:
0521-131 70
Kontakta oss
Allt material på denna website är skyddat enligt svensk upphovsrättlagstiftning. Länka gärna till sidan.